Jag håller för näsan när jag loggar in för det luktar lik. Känner du det också?
Har internet dött? Definitivt, säger vissa. Nej, det är bättre än NÅGONSIN. Säger nog nästan ingen.
"The internet isn’t fun anymore, it’s exhausting."
The Gooey Internet Slop
Om peak internet var som att upptäcka ett förtrollande sagoland för första gången känns internet 2025 som att vara för evigt dömd till att loopa ett massivt, infinitivt köpcentrum. Annonser, erbjudanden, skyltfönster som är exakta kopior avlöser varandra på löpande band.
“There’s nothing new to discover. Only different ways to say the same thing.”
Det kallas för internet slop. Sånt du matas med men inte minns. En sörja av karuseller där varje version säger samma sak med annan gradient. TikToks som börjar med “nobody’s talking about this” och ändå säger exakt det alla andra säger.
Det är det nya transfettet. Det ser ut som mat. Det mättar algoritmen. Men det smakar som ingenting. Det är rester. En remix av en remix av en remix. Det är innehåll som genererats på tre minuter i en promptmaskin utan tanke och bara en skugga av det som en gång var idéer. AI har skapat content mills på crack. Och vad händer när alla gör exakt samma sak exakt lika snabbt?
Det slutar kännas.
Aldrig har vi haft så mycket content och samtidigt så lite närvaro och gemenskap. Jag scrollar och scrollar och känner ingenting. På sin höjd får jag till en lätt fnysning. Ett leende smyger sig på allt mer sällan. Allt ser rätt ut. Rätt ljud, rätt färger, rätt folk. Och ändå ingen puls.
Internet är dött och vi är kvar och scrollar.
Enligt Dead Internet Theory – en konspiration som i skrivande stund känns lite för rimlig för att skratta bort – så är stora delar av nätet idag bara bottar som interagerar med andra bottar. Diskussioner? Skriptade. Trender? Manipulerade. Popularitet? Helt och hållet fejkad. Teorin menar på att det riktiga internet dog runt 2016.
“Dead-internet theory isn’t true, but it’s true enough.”
Förstås är detta 100% foliehattsstoff men ärligt talat, hur mycket content känns idag verkligen mänskligt? Originellt? Känslan av att det inte längre finns riktiga samtal på nätet är högst verklig. Kanske är allt vi upplever en illusion ändå. En algoritmisk teater.
Gå ut och känn på gräset, kom sen tillbaka och skapa.
Botemedlet då? Det kan ju kännas stundtals mörkt när vi matas med dooms day rubriker om hur AI och hans moster kommer ta över allt vi håller kärt tills vi inte är något annat än bokstavliga slavar till algoritmen.
With how hyper-curated everything has become, the main message of the Internet has become “Don’t think for yourself anymore. Let me do it for you.”
Steg ett är att vi behöver börja tänka själva igen. Göra sånt maskinerna inte kan göra när det kommer till kreativitet. Känna gräset under händerna, vinden i ansiktet, den stundtals euforiska känslan av att leva.
Steg två är att vi behöver skapa skapa skapa. Jag vet inte hur många fler AI-genererade bilder med texten “det här vore coolt om det fanns!!!” jag klarar av innan jag faller sönder och samman.
GÖR DEN GREJEN DÅ. Med papper, sax och lim. Skulptera. Bygg. Slipa. Inte fan vet jag men skapa den på riktigt. Ta sen en bild på den och återkom.
Då ska jag ge dig en like. Jag tror till och med att jag kommer le.
“If the internet feels less alive, maybe it’s because we stopped showing up as ourselves.”
🗣️ Citatet.
De skrattar åt oss och jag förstår varför.
Sådär. Ett lagom tungt mail. Det är ju ändå klämfredag. Ta hand om dig och skapa något idag! Skicka till mig sen, snälla.
Tack för detta uppfriskande! Kunde inte hålla med mer. Känslan av att vara mätt utan att ha fått någon näring. Och definitivt medskyldig och påverkad. Vi behöver VERKLIGEN något annat. Kanske ska ta ett dopp i havet och känna livet i mig istället för att scrolla idag.